2010-08-09
Textstorlek:
Normal text Stor text Extra stor text

Vad sägs om en helkväll med graffiti och techno? Dags att bege sig till Färgfabriken.

Foto: Erik-Jan Ouwerkerk

Fira jubileum av Berlinmurens fall


Mareike Roper, projektledare och ansvarig för seminariet på Färgfabriken.

Foto: Privat.


Resterna av den gamla muren är nu ett konstgalleri utomhus.

Foto: JACK MIKRUT

FAKTA

Berlin -89 (13/8) är en helkväll som ingår i festivalen OSC09 på Färgfabriken. Kvällen börjar med föredrag och debatt om konst och graffiti på Berlinmuren, fortsätter med visning av videofilmer från 80-talet med direkt anknytning till Berlinmuren och visning av filmen We call it techno som handlar om den första technogenerationen i Tyskland. Kvällen avslutas med stor fest och konsert under parollen Techno like it's 1989. Inbjudna gäster är Mike van Dijk, ADA, Robert Henke/Monolake, Sick Girls och Trickski.

Festivalen OSC09 pågår under tre dagar (13-15/8) och är ett samarbete mellan Färgfabriken och restaurang Landet. Fokus ligger på elekronisk musik och konst.

Den 9 november 1989 föll muren i Berlin och staden blev åter ett efter 28 år. På torsdag firar Goethe-institutet jubileumet i graffitins och technomusikens tecken. Varför det? Ansvariga Mareike Röper vet.

– Vi har två olika teman för dagen, muralmålningar och graffiti och technoscenen i Berlin som blommade upp på den tiden. Vad gäller gatukonsten så har vi ett seminarie med olika föreläsare där många bilder från Berlinmuren kommer visas och vi kommer titta på utvecklingen av gatukonsten och varför det började målas på muren först på 80-talet. Seminariet blir också en utgångspunkt för en diskussion om konsten i det offentliga rummet. Det har ju varit rätt mycket debatt om det här i Sverige den senaste tiden, säger Mareike Röper.

– Sedan visar vi filmen ”We call it Techno” och så har vi bjudit hit flera aktuella tyska artister. De som är intresserade av gatukonst och elektronisk musik kommer att bli nöjda.

Vad har techno och gatukonst betytt för återföreningen mellan Öst- och Västtyskland?
– Man skulle kunna säga att återföreningen skedde på dansgolvet. När muren föll fick man plötsligt tillgång till en massa tomma fabrikslokaler och annat på östsidan där man kunde ha rejv och fester. Framför allt de östtyska ungdomarna upptäckte sin nya frihet med technomusiken. Det var nytt för dem att kunna dansa till vad som helst utan att det censurerades.

– Efter murens fall uppstod också en ny graffitiscen. Folk kom utifrån för att vara med när den delade staden skulle byggas upp på nytt. I det forna Östtyskland fanns många övergivna platser och outnyttjade ytor där folk började måla.

I Sverige har vi en väldigt strikt hållning vad gäller graffiti, hur ser folkopinionen ut i dagens Berlin?
– Många tror att om Berlin inte var så fattigt och om det varit mindre så skulle man tillämpa samma nolltolerans mot graffiti som här. Nu finns inte den möjligheten. Men jag tror också att Berlinmuren gjort människor mer positivt inställda till gatukonst, då även de som var emot graffiti uppfattade målningarna på muren som ett uttryck för den fria individualismen och en protest mot den östtyska kontrollstaten. Berlin har en av de främsta gatukonstscenerna i Europa idag.

Elvira S Barsotti
2008-08-10

Kommentera

Välkommen att kommentera på Allt om Stockholm! Här är du med och skapar Stockholms mest engagerande mötesplats och nyhetskälla för stadens nöjen, med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Allt om Stockholm. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!

Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör och Elvira S Barsotti, redaktör.
Läs mer om kommentarer


Krog Ta en tur till Stockholms nya restauranger.


KROG Ska du boka bord på krogen?


Krönika Ta med någon du inte gillar. Alternativt en megafon. Ljudvolymen kan bli innekrogens fall.


Bar Med gratis tapasbuffé och halva priset på champagne hoppas den nya baren på Pontus! bli en given mötesplats för stockholmarna.


Restaurang Den 12 november tänds en ny stjärna på kroghimlen. Efter nära 15 år i utlandet är kocken och krögaren Jonas Lundgren tillbaka.


Scen Hon spåddes att bli filmsveriges nästa stora stjärna. Men karriären kom av sig - tills nu. Här berättar Frida Hallgren om tiden efter "Så som i himmelen".


restaurang Amerikansk, japansk eller svensk? Här finns brunchbuféerna för alla hungriga stockholmare.


Stadsliv Klä dig i märkeskläder - utan att det kostar skjortan.


Restaurang För sjätte året i rad hyllar Teatergrillen Tore Wretman.


Stadsliv Vilket är egentligen det där fiket de hänger på? Har du inte sett den där porten förut? Och visst kan du svära på att du varit på samma klubb som Rooney Mara?


Konsert Efter nästan tio års tystnad släpper hyllade duon Hederos och Hellberg ett livealbum och passar samtidigt på att åka ut på turné.


Konsert Queerhits, udda scenkläder och tokdans. Men konsertakuella Peaches musik handlar inte bara om att underhålla.


Guide Hösten kräver värmande nöjen.Sippa gott te tillsammans med nygräddade scones och allsköns tillbehör, på engelskt vis. Vi guidar dig till några pärlor för anglofila helgflanörer.


Krog Stockholms vegetarianer har det svårt just nu. Årets största krogtrender är kött, kött och kött. Allt om Stockholm har pratat med krögaren Göran Svartengren som drömmer om en egen ko.


Stadsliv Ett ord: #Killgruppen.
Det var allt som krävdes för att starta en rörelse.


SCEN Johanna Emanuelssons nya pjäs utspelar sig på en utspårad efterfest och i storpolitiken bland Carl Bildt, Sverigedemokraterna och Barack Obama.


Stadsliv De används till allt från städning till sex. Här dyker de mänskliga robotarna upp - mitt bland Stockholmarna.

Redaktionen:

Redaktör: David Tanentsapf

Ansvarig utgivare: Jan Helin

Sajtchef: Sigge Ennart

Tipsa Allt om Stockholm

E-post: tipsa.aos@aos.se

Telefon: 08-600 77 00

Aftonbladets växel: 08-725 20 00

Om Allt om Stockholm

© Aftonbladet Nya Medier