2012-01-27

Textstorlek:

Jag vill kunna gå ut på krogen utan en megafon

Trus triss

Tips: Fortsätter min kolgrillshistoria med en bild från en av helgens middagar. Grillat ÄR godast.

Spaning: Ännu en opersonlig kaffekedja intar Sverige. Efter Arlanda öppnar Starbucks på Centralstationen i Göteborg.

Min helg: Styr kos mot Fotografiska med pappa och syster. Avslutar en dag en med intryck på kafét i samma lokaler med utsikt mot Djurgården.

Redan när vi kommer in i lokalen inser jag att det ”här kommer gå åt helvete”. Jag med mina klena stämband. Det räcker med att jag höjer rösten och hesheten är ett faktum.

Vi placeras vid ett av de runda borden och inser snabbt att kvällens konversationer måste ske via sms, möjligtvis mejl. Eller bara att vi glor på varandra och förlitar oss på någon slags telepatisk förmåga.

För ljudvolymen är så hög att jag knappt hör vad jag själv tänker. Och absolut inte vad jag eller någon annan säger. En miljö som förmodligen skulle få en akustiker att vilja byta karriär.

Sorlet från after worken i bardelen och den höga musiken har förgiftat hela matsalsdelen.

Ljudet, eller rättare sagt oljudet, förtar liksom smaken av den möra flanksteken som serveras med krispiga pommes frites och smarrig tryffelaoili.

Det är nästan komiskt hur en drös stockholmare sitter intrycka i en lokal, spenderar flera hundralappar kanske till och med tusenlappar på röda viner och köttbitar, i en miljö som mer liknar en nattklubb än en meriterad restaurang.

Och vi accepterar bara läget. Sitter där som ett gäng hungrig, indoktrinerade uteätare som till vilket pris vill tillbringa fredagskvällens på ett hett ställe. Utan att kunna föra en vettig konversation, vilken på något sätt är anledningen till att vi går ut och äter.

Men egentligen är det mest tragiskt. Att en krog som Vassa Eggen, med fantastisk mat och trevlig personal, schabblar bort sin briljans med brist på feeling.

Branschtidningen Restaurangvärlden har skrivit om just detta. Att varannan svensk undviker restauranger och kaféer med kass ljudvolym.

En tredjedel av alla mellan 30 och 60 år har valt att lämna matställen på grund av störande ljud. I artikeln är en av de största bovarna i dramat den rådande moderna inredningstrenden, som låter ljudvågar härja fritt i stora, kala lokaler.

Vi ”stod ut” i fyra timmar i alla fall. Åkte hem med intensivt halsont och huvudvärk.

Smaken av det fylliga Cabernet Sauvignon till det blodiga köttet är sedan länge bortsköljt av vatten som jag hetsshotat för att dämpa rethosta och ge kraft år sårade stämband.

Nä, föredrar en middag hemma – med kolgrillat på tallriken och en omgång fysisk Alfapet.

Inga moderniteter som Wordfeud här inte.

Helena Trus
Aftonbladet