Drömmen om Stockholm

Manhattan, New York med sina landmärken Crysler Building och Empire State Building - ett föredöme för Stockholm? Inte enligt Skönhetsrådets Martin Rörby.

Foto: Richard Drew

FIN/FUL STAD

Vem bestämmer vad som ska byggas i stan? Och vad anses fint nog att bevara och fult nog att utplåna?

Martin Rörby, sekreterare i Skönhetsrådet:

- Politikerna i fullmäktige och stadsbyggnadsnämnden sätter spel- och detaljplan för staden. Stadsbyggnadskontoret tar fram förslagen och stadsbyggnadsnämnden fattar besluten. Ibland svarar även fullmäktige. Vår roll i Skönhetsrådet är att vara en kommunal remissinstans. Vi fattar inga beslut utan får många detaljplaner och tycka till om och kan efter bästa förmåga komma med kloka synpunkter. Ibland lyssnar man på oss, ibland inte. Man kan kort och gott se oss som ett bollplank.

- Vår vision är att jobba för att Stockholm utvecklas på ett sätt som tar tillvara det som är stans särart. Om 50 år ska man kunna säga: Wow, vilka tuffa, nya, schyssta byggnader vi har. HELA Stockholm ska leva, från Tensta till Gamla stan.

Och vilken är stadens särart anser du?

- Stockholm är en stad som vuxit på naturens förutsättningar. Nu jobbar vi för att låta stan fortsätta växa i den vilda topografin. Så frågan är hur man infogar bebyggelse i naturen. Det sneglas oroligt mot New York, Paris, Berlin och andra storstäder, men Stockholm måste få vara Stockholm. Tanken är att man inte ska kunna tala om ett centrum, ingen värdeskillnad ska finnas mellan Dramaten och en opera i Tensta. Alla områden ska ha attraktiva dragare. Grundförutsättningen är givetvis en fungerande kollektivtrafik, där har vi en jätteutmaning. Funkar inte stans blodomlopp hjälper det inte att bygga fina hus.

Ett exempel på nybygge är de två tornen vid den gamla tullgränsen Norrtull, detta som entré till den nya stadsdelen vid Norra Station och Karolinska Institutet. Hur ställer ni er till detta bygge?

- Vi har varit kritiska mot hela Norra stationsområdet, som det ser ut på papperet. Platsen är hårdexploaterad med för lite friyta. Folk som skaffar barn lämnar inte stan i dag, det har man helt missat här. Tornen i sig kan man också fundera över. Det framstår som en paradox att bygga en så tydlig gräns om nu tanken är att inner- och ytterstad ska växa ihop.

Vilka vackra platser kommer stå sig i skönhet?

- Gamla Stan, ett självklart val tack vare de medeltida gränderna. Man kan möjligen vara orolig för att stadsdelen kommer genomgå en kitschig utveckling.

- Vi kommer se en renässans i Årsta centrum. Platsen är fint gestaltad med innehållsmässiga kvaliteer, tankar om bibliotek och andra kulturbundna verksamheter.

- Om 50 år har vi en turistström mot Hötorgsskraporna och Sergels Torg, en unik miljö i sitt slag med enda motsvarigheten i Brasiliens huvudstad Brasília. Här har vi i Skönhetsrådet starkt vänt oss mot planerna på inglasning. Det måste fortsätta få vara ett vardagsrum, en bussig öppen yta. Men det hänger på att vi sköter om platsen, städar och tvättar den. Känns urlöjligt att behöva påpeka det, men skötseln ligger inte i balans i förhållande till nyttjandet. Personligen skulle jag gärna se att glaslokalen under fontänen togs i anspråk för offentligt bruk. Om jag hade sagt det här på 90-talet hade folk trott jag var bäng i huvudet. I dag finns en vurm för väl genomförd modernism.

Vilken plats skulle du vilja jämna med marken?

- Tegelbacken, i dag en ledsam yta. Vi har Centralstationen som ned mot vattnet mynnar ut i trafikspaghetti och en smått patetiskt stenlagd park. I stället skulle jag vilja se ett samband mellan Centralstationen och vattnet. Det skulle staden vinna massor på.

Marcus Hammer uppmuntrar byggandet på Telefonplan.

Foto: Privat

MIN STAD

Vad händer i ditt kvarter och vad tycker du om det?

Marcus Hammer, 31, Telefonplan:

- Det byggs bostäder överallt, bland annat nya lägenheter i gamla Pianofabriken. De har till och med byggt bort min utsikt. Men jag gillar det. Bygg mer!

- Telefonplan förändrades helt när Konstfack flyttade hit. Innan dess var det dött här. Och efter Konstfack kom Landet, som håller folklivet levande på kvällar. I dag är det bara ungdomar som går av vid tunnelbanan. Helt sjukt, man ser inte folk över 40. För mig som flyttade från Östermalm blev skillnaden uppenbar.

Hur skulle du vilja förändra stadsbilden?

- Området får gärna bli mer bohemiskt med schyssta secondhandbutiker, barer och klubbar. Kort och gott den självklara magneten för artister och konstnärer. Och så får de gärna bygga bostäder över tunnelbanan.

Hammarby sjöstad - en framtidens plats enligt Fredrik Källström.

Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX

VISIONÄREN

Din vision av framtidens Stockholm?

Fredrik Källström, arkitekt på White, största arkitektkontoret i Sverige:

- Vi har en mängd utmaningar framför oss, i särklass på den viktiga punkten hållbarhet. Och då menar jag inte bara ekologisk hållbarhet utan även social, där staden ska vara tillgänglig för alla, och ekonomisk, där vi inte bara kan bygga för att riva. Framtidens Stockholm är en mer komplex stad som måste kunna mer än vad den tidigare kunnat. Jag tror på odling mitt i stan, hybridbyggen och nya kommunikationsmönster med en allt viktigare kollektivtrafik. Framtiden är en mångsidigt funktionell stad.

Hur ser möjligheterna ut för Stockholm att ta sig dit?

- Bra, skulle jag säga. Vi har en vacker stad vid vattnet som vi ska akta oss för att betrakta som alltför färdig. Stockholm har alla möjligheter att bli något nytt, utan att det gamla går förlorat.

Men hur klarar vi kommande folkstorm? Politikerna talar om att bygga ut innerstaden, sudda ut gränsen till förorten.

- En slogan skulle kunna vara: Fyll på och berika. Stan är som sagt inte färdigbyggd. Jag tror inte på det exkluderande ordet förort. Men i en komplex stad är det svårt att gå efter ett visst planeringsmönster. Här funkar inte "One size fits all" utan det krävs en mer analyserande process där man tittar på varje enskilt fall kontra staden som helhet. Nu har Stockholm en chans att växa på ett unikt sätt, låt säga att vi exempelvis öppnar upp fler grönstråk. Överlag tror jag på en mer komplex bild. Men det viktigaste med stadsutveckling, egentligen all utveckling som vi människor företar oss, är att vi bygger ur ett hållbarhetsperspektiv.

En plats du tror kommer stå sig i framtiden?

- Hammarby sjöstad, där man arbetat med hållbarhetsfrågorna. Men också många äldre platser. Vi ska inte glömma vår enormt rika arkitekturtradition med namn som Gunnar Asplund. Mellan dessa ytterligheter skapar vi det nya Stockholm.

En plats du vill jämna med marken?

- Det är som med Bullens pilsnerkorv, det som ter sig fult eller dåligt blir bättre om det får ligga till sig. Oftast handlar det om att förse ställen som inte fungerar med kompletterande tillägg. Jag tror på stans årsringar, att stan får växa med ett arkitektoniskt språk som kommer och går.

Kristina Alvendal har en vision om Stockholm som promenadstad.

Foto: Peter Knutson

POLITIKERNAS VISION

Vad händer/kommer hända i stan?

Stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M):

- Jag vill bevara det gröna, det blå och det gamla och kombinera allt detta med det nya. Min vision under namnet Promenadstaden går ut på att stadens olika delar ska hänga samman, att förorterna inte ligger som ett pärlband runt stan. Receptet är att möta efterfrågan, att bygga mer av den kvalitativa innerstan, som så många vill leva i. Och att otillgängligt grönområde blir tillgängligt och tryggt, exempelvis genom belysning och affärsverksamhet. I den framtida promenadstaden får bilen underordna sig kollektivtrafiken.

En plats du vill förändra?

- I dag är det som sagt svårt att ta sig runt om man promenerar. Ett exempel är vägen från söder till Årsta där man passerar trista industriomården. Jag vill bygga ut staden från Södermalm, täcka över trafikapparaten på Gullmarsplan på ett trivsamt vis och göra platsen trygg och miljövänlig.

Hotel Skeppsholmen, två 100 meter långa byggnader.

Foto: Ida Lithell

EXEMPELBYGGE

I två långa byggnader om 100 meter vardera huserar på Skeppsholmen numera ett nytt hotell i gamla lokaler. Hotel Skeppsholmen har samma planlösning som på 1600-talet, en design av Claesson Koivisto Rune och ett genomgående svenskt koncept gällande allt från mat till mode (exempelvis bär personalen kläder från Acne). Statens fastighetsverk, som äger byggnaderna, har en uttalad vision för Skeppsholmen.

- Vi har tagit fram ett förvaltningsprogram med utgångspunkt i vad vi saknar och vad vi har här på ön, berättar Mikaela Fredriksson, informatör vid Statens fastighetsverk.

- Tydligt är att hyresgästerna som bor här ute får det ensamt och otryggt efter mörkrets inbrott. För att ändra på det krävs verksamhet som tillför liv, och då föll valet tacksamt på ett hotell. En annan sak vore att börja nyttja den tunnelbanelinje som redan finns dragen från Kungsträdgården. Det skulle få bort biltrafik och samtidigt få fler till ön.

Hur arbetar Statens fastighetsverk för ett framtida Stockholm?

- Vi vill framförallt visa upp gamla traditioner och föra de vidare, som i fallet Hotel Skeppsholmen. Tack och lov har vi inte rivit så många äldre byggnader i stan, bortsett från de gamla Klarakvarteren. Jag tror många uppskattar Stockholms långa historia, som vi gärna lutar oss mot och läser in i husen.