2010-09-16

Textstorlek:

Lyckopillret – en pjäs om ungas jakt på perfektion.

Foto: Jonas Borg

"Man får inte må dåligt i Sverige"

Fakta

”Om jag inte är nöjd med mig själv är det klart att jag för över det på mina barn”, säger Susanne Lindberg.

Foto: Ingemar Lindewall

Vad: Lyckopillret.
Teatergruppen Tage Granits senaste föreställning för ungdomar. Ellen som är jätteduktig kan inte sätta stopp för sig själv vilket leder till sammanbrott och panikångest.
När: Premiär 18/9, kl 19.
Var: Teater Pero.
Ålder: Från 14 år.
Kostnad: 100 kr.

Publiken är delaktig

Varför är det viktigt att publiken är delaktig?
– Vi har alltid gjort våra föreställningar interaktiva eftersom vi är intresserade av vad publiken har för svar på det vi spelar. Det är oerhört stimulerande att arbeta så här och det föds ständigt idéer till kommande föreställningar.

Hur har responsen varit efter första repet med publik?
– De var väldigt delaktiga och har kommit med flera förslag till lösningar. Det är mycket humor i pjäsen samtidigt som den är allvarlig.

Mer teater

Scen: ”Man måste vara ett badass”

Teater: ”Slasktratt och inkomstkälla”

Festival: ”Folk är jävligt kåta på pengar”

Ett maxat kulturparty: ”Schyman kanske eldar pengar”

Reggaefestival: ”Bob Marley? Nej tack!”

Graffiti: ”Det är olagligt och ska bekämpas”

Teater: En sju timmar lång föreställning

Utomhusbio: Filmer på temat politik

”Lyckopillret” handlar om självkänsla och jakten på perfektion. Är kraven så höga att ungdomarna går under?

– Svenska ungdomar mår väldigt dåligt, trots att vi lägger mycket pengar på dem i vårt välfärdssamhälle, säger Susanne Lindberg som regisserat pjäsen.

Varför är det så?
– Vi svenskar ska vara så duktiga, effektiva och rationella. Alla är på jakt efter det perfekta livet och vill upprätthålla en fasad.

Varför just svenska ungdomar?
– Det speciella med Sverige är att vi är ett individualistiskt land och det förväntas att vi ska förverkliga oss själva. Det ligger väldigt mycket ansvar på individen.

Susanne Lindberg fick idén till pjäsen när hon besökte en gymnasieskola och såg hur höga krav eleverna ställde på sig själva. Hon insåg också vilken stor roll de vuxna spelade.

– Om jag inte är nöjd med mig själv är det klart som f-n att jag för över det på mina barn. Men det är inte bara föräldrarnas fel. Det är hela samhällets. Det är bara att öppna en tidning och se vilka förebilder ungdomarna har och vilket budskap de ger.

Hur ska pjäsen hjälpa?
– Eftersom pjäsen är interaktiv är ungdomarna med och fattar beslut om tänkbara scenarion för ett par av scenerna. På så sätt vägleds de i att bemöta problemen om de uppstår i verkliga livet.

I Sverige finns det oändligt med valmöjligheter. Hur påverkas ungdomarna av framtidsstress?
– Mycket. Att det finns så många valmöjligheter blir lätt till krav. Vi lever i ett land som stressar oss att lyckas. Man får inte må dåligt helt enkelt.

– Det finns ett förakt mot att visa svaghet i vårt samhälle. Det förväntas att man snabbt ska hitta en lösning på sina problem.

Är de stressade över att få ett jobb?
– Absolut. Den statliga undersökningen om stress och psykisk ohälsa som ligger till grund för vår pjäs visar just på två orsaker. Dels att det på 90-talet blev det svårt för ungdomar att få jobb. Och dels att man ska klara sig själv.Den kombinationen är inte bra för någon och flera har fått betala ett högt pris på grund av det.

– Många ungdomar stoppar i sig tabletter för att må bättre. En annan tillfällig lösning är att hela tiden aktivera sig. De är ofta livrädda för vad de ska känna om de stannar upp och verkligen känner efter.

Lisa Bergman