2010-08-12

Textstorlek:

Graffiti - ett omdiskuterat ämne. Nu debatteras det på Kägelbanan.

Foto: Colourbox

"Riksteatern stödjer skadegörelse"

Ordlista

Tag: En mindre spraysignatur.
Graffiti: Bilder som i konstnärligt syfte uppförts på ytor i det offentliga rummet av privatpersoner.
Klottra: Innebär att man olovligen fogar budskap, mönster eller bilder på väggar, fordon mm.
Nolltolerans: Lagen om att all färg ska tas bort från fasaderna inom ett dygn.

Nolltolerans eller lagliga väggar?

En av debatterna på konventet är ”Nolltolerans eller lagliga väggar?”. Producenten Ceylan Holago ger en försmak på debatten.

– Idag bedriver politikerna i Stockholm en kostsam nolltoleranspolitik där vissa uttryck förbjuds. Vissa politiker har uttryckt att det är okej med illegalt uppsatta fågelholkar och garnkonst på lyktstolpar, samtidigt som graffitin jämställs med drogmissbruk. Nolltoleransen rimmar illa med yttrandefriheten.

Tror du på lagliga väggar?
– Ja, varför inte?

Ska man göra skillnad på formerna?
– Nej, det finns ingen anledning för makthavare att bedriva estetisk censur.

Varför har Malmö lagliga väggar men inte Stockholm?
– Politikerna där verkar ha en annan grundsyn på konst, kultur och det offentliga rummet. Egentligen är det bara Stockholm i hela Europa som inte har lagliga väggar.

Vad vill graffitiutövarna?
– Svårt för mig att svara på. Graffitiscenen är full av olika typer av människor som tycker och uttrycker sig olika. De flesta skulle säkert uppskatta lagliga väggar i Stockholm.

– Det märks framförallt på det enorma intresse vi har mött inför Art of the streets. Vi på Riksteatern ser gärna lagliga platser för de som vill uttrycka sin konst. Och det är politikerna som ska se till att dessa upprättas.

Fakta

Vad: Art of the Streets. Ett tvådagars konvent om gatukonst med föreläsningar, filmvisning, workshops och nattklubbar.
Var: Kägelbanan.
När: 13-14/8, kl 12-02.
Kostnad: Gratis.

Läs mer

Provocerande konst

Gatukonstens betydelse i Berlin

Graffitin som speglar livet

Gatukonsten flyttar in

Art of the streets är ett tvådagarskonvent som arrangeras av Riksteatern. Syftet är att lyfta debatten om graffiti genom att bjuda in konstnärer, forskare och föreläsare för samtal och workshops.

Stockholm stad bjöds också in men avböjde.

– Det är naivt av Riksteatern att tro att evenemanget inte kommer att uppmuntra till mer skadegörelse. Nya klottrare kommer att rekryteras, vi är oerhört skeptiska. De fokuserar på en verksamhet som är brottslig, säger Claes Thunblad, chef för enheten mot klotter på Trafikkontoret.

– Jag är förvånad att en statlig kulturorganisation som Riksteatern gör det här, tillägger han.

2007 infördes lagen om nolltolerans i Stockholm. Den innebär att all färg som appliceras på stadens byggnader ska tas bort inom ett dygn.

– Däremot gäller det inte stickade saker och rondellhundar.

Sedan lagen trädde i kraft har graffitin minskat men tagsen ökat, av den enkla anledningen att det förstnämnda tar längre tid att göra.

– Har man gjort konturerna en kväll för att fylla i dagen efter, lägger man ner målningen när allt är borta. En tag däremot tar några sekunder att göra.

Vad är straffet?
– Vanligast är böter på femhundra kronor per kvadratmeter. Handlar det om mer än tjugo, trettio kvadratmeter kan det räknas som grov skadegörelse, vilket kan ge fängelsestraff.

Vad kostar skadegörelsen?
– Femtio miljoner kronor per år för enbart Stockholm stad. Räknar man med hela Stockholms län och då även privata byggnader ligger prislappen på en miljard.

Helsingfors och Oslo hade nolltolerans, men tog bort lagen då det kostade för mycket.
– Det är ett katastrofbeslut. Det är klart att det är billigast att inte göra något åt problemet. Men det är förbjudet och då ska det bekämpas. Alternativet skulle vara att tillåta en brottslig verksamhet.

I många städer har problemet lösts med lagliga väggar. Malmö fick i fjol sin andra vägg. I Stockholm har det inte varit aktuellt eftersom Stockholm stad anser att det skulle gynna den olagliga formen.

– Många av de som sysslar med laglig graffiti åker fast på kvällarna när de utför den olagliga formen. Det är också vanligt att de som ägnar sig åt utställningar, försäljning och projektledning inom graffitikulturen åker fast.

– I de här kretsarna är det svårt att säga att man ingår i graffitikulturen, men aldrig målar olagligt.

Förutom sanering, hur arbetar ni för att motverka problemet?
– Vi startar ett ettårsprogram till hösten för att de som är fast i klottervärlden ska få nya möjligheter. Det kan vara allt från att måla på duk, spela hockey eller komma in i reklambranschen.

– Ofta har de klottrat sedan de var tolv år och nu passerar tjugo utan att lyckas få ett vettigt jobb. De har sitt tag-namn och det är vilka de är. Då är de enda alternativen till försörjning att öppna spraybutik eller ägna sig åt olaglig affischering. Vi vill hjälpa dem till andra möjligheter.

Lisa Bergman