Vad är det märkligaste du sett på krogen?
Allt om Stockholm har ställt den frågan – och många fler – till flera av stans största nöjesprofiler.
I dag har vi pratat med rapparen Matar "Näääk" Samba, aktuell med nya skivan Mannen Utan Mask.
– Man ska försöka undvika att hamna i bråk, det kan verkligen fucka upp stämningen, säger han.

Vilket ställe är bäst i Stockholm just nu?

– Jag hänger väldigt sällan på nattklubb, jag gillar inte klubbgrejen så mycket. Jag gillar att hänga på Marie Laveau, Judit och Bertil. Det är roligare att gå ut på barer där man har musiken i bakgrunden så man kan umgås. Jag gillar mer att träffa kompisarna, snacka och ha kul.

Vilket är ditt absoluta favorithak?

– Det är nog Judit och Bertil, jag går ofta förbi där och det är vänner som har det så man hittar alltid lite kompisar där. Sen gillar jag pizzerian som ligger nedanför mig, La Vita i Högdalen. Det är trevligt.

Vad är du ute efter när du går ut i Stockholm?

– Trevligt sällskap, trevligt bemötande. Lugn. Folk har fått för sig att jag gillar klubbar och party men det viktigaste är sällskapet och att kunna ta en bärs. Det har väl funnits en tid i mitt liv när jag sprang ute på klubbar, men man blir väl lite äldre och det är inte lika kul att vara ute till fem på natten.

Var går du när du är ute efter en annorlunda kväll?

– Då skulle jag söka mig till en miljö som känns ganska ovan. Kanske att jag skulle gå på rockklubb eller något sånt. Det är inte det att jag inte vill testa nya grejer det är bara att jag går på gammal vana. Om någon drar med mig så är följer jag absolut med. Jag tror att en annorlunda kväll skulle kunna vara en helkväll i någon liten ort när vi är ute och spelar. Att prova alla barer i hela stan någonstans i en liten ort i Norrland.

Var gick du ut oftast för 10 år sen?

– I tjugoårsåldern satt jag nog oftast på ett ställe på Högbergsgatan som heter Balthazar. Det är en bar men vi behandlade det som en klubb. Jag kom dit första gången när jag var sexton med falskleg och kom in. När jag kom dit nästa gång behövde jag inte ens visa något leg, de kände igen mig. Där var vi mycket och lärde känna alla som jobbade. Sen hängde jag mycket på East. Många utav kompisarna har jobbat där. Nimo, till exempel, har jobbat där.

Har du någonsin hängt någonstans som du skäms över?

– Nej, det kan jag inte påstå. Det finns väl ställen där jag kanske inte skulle hänga idag men det är inget jag skäms över. Jag står för det mesta i mitt liv.

Vad får man absolut inte göra på krogen?

– Det är lite individuellt, det finns ju en del grejer som barerna inte låter en göra. Men man sätter sina egna gränser. Man ska väl försöka hålla sig i skinnet och vara trevlig. Jag tycker att tjafs är jävigt onödigt. Det kan man försöka undvika. Det kan verkligen fucka upp humöret på hela stället.

Vad är det konstigaste du sett på krogen?

– Oj, jag har sett så mycket. Det senaste var en tjej som pissade i pissoaren och fick det att se helt naturligt ut. Det var inte första gången för henne.

Vilket är ditt allra bästa krogminne?

– Jag har många men jag skulle säga att jag hade jävligt kul på de första Salong Betong invigningsfesterna. Sen hade vi en jävligt rolig kväll när vi hade premiär för filmen Stockholm Boogie på Rival. Det var många kompisar som var med i den och vi hade efterfest på Marie Laveau. Det var en minnesvärd kväll med mycket bra folk och bra stämning.

Vilket är ditt allra värsta krogminne?

– En kväll för längesen när jag spräckte hakan. Jag körde whiskeytävling på Red Square. När jag ställde mig upp i baren fick jag total black out och ramlade ut på uteserveringen och spräckte hakan. Alla kom fram och undrade hur det var med mig men jag bara sprang därifrån. När jag kom hem insåg jag att jag hade tappat nycklarna så jag gick och la mig i en fåtölj nere i soprummet. När jag vaknade hade jag sovit med hakan på fåtöljen så den var helt blodig och en tant kom ner för att slänga sopor. Hon blev livrädd, och jag blev rädd för henne. Hon trodde väl att någon hade dumpat ett lik i soprummet. Det var inte så kul, men berättar man den historien rätt så blir den ganska rolig så här i efterhand.

Louise Cassemar
louise@aos.se