"Idioter finns överallt"
– Du borde dra till Södermalm i stället. Du är ju punkare. Du passar in bättre där, säger killen bredvid mig plötsligt.
Jag sitter på Riche vid Stureplan med mina kompisar.
Jag har aldrig tidigare sett den här killen förut.
Någonsin.
Han är kanske 25 år, lider av nervös blick, tillgjord Stockholmsdialekt och skulle få jobb som professionell glädjedödare vilken sekund som helst.
Han kan absolut inte ha sett en punkare någon gång i sitt liv om han tyckte att jag såg ut som en. Jag hade på mig en gulprickig klänning och knallröda läppar.
Den här killen, som jag inte pratade med men som ändå vill berätta för mig saker och ting fungerar, och vars storhetsvansinne förmodligen gör att han själv ser på sig själv som nattlivets Columbus, är oerhört bestämd i sin åsikt.
Till Söder skulle jag, inget snack om saken.
Jag och mitt sällskap kunde inte annat än skratta då jag checkar in mig på Riche via Facebook i princip varje fredag.
En vecka senare sitter jag på en bar på just Södermalm. Inte på grund av av idiotkillens åsikt utan helt enkelt för jag gillar Södermalm.
Sitter där i godan ro och dricker mousserande när en annan kille bestämmer sig för att ta sig ton.
– Du borde åka tillbaka till Stureplan där du och din Champagne hör hemma, säger den här främmande killen högt och tydligt. Han tar sig friheten att förklara för mig var jag hör hemma.
Och på Söder var det då inte.
Två liknande scenarion i två delar av Stockholm – men med exakt samma "budskap" – jag störde tydligen bilden av stadsdelen vi befann oss i.
"På Söder är det så skönt - där får man se ut och vara preciiiiiis som man vill" säger den störiga killen på Söder. Det har jag ju hört förut.
Men senare sitter alltså samma person och säger att jag inte passar in.
Jag får inte vara mig själv på Söder enligt honom. För jag dricker bubbel och det gör man bara inte här. Han tycker att på Söder, här dricker vi öl och ser lite härligt ofixade ut.
Trots att han stått framför spegeln lika länge som den välpolerade killen på Stureplan.
Söderkillen menade att man får se ut och vara som man vill, sålänge det är inom ramen av vad som passar på Södermalm.
Tjena.
Och killen på Riche, han tyckte att jag med mina tatueringar och "punkiga outfit", jag var inte stereotypen han trodde att han skulle träffa på när han besökte Stureplan för första gången.
För jag är beredd att sätta en stor summa pengar på att det där var hans första besök på Riche.
Därför skulle det vara bättre om jag åkte "hem till Söder".
Det sorgliga var faktiskt att han senare på kvällen stod helt ensam i baren och inte hittade några backslicksbrats att hänga med.
För det fanns inga.
Hade jag haft identitetsproblem hade de här situationerna kanske varit jobbiga.
"Herregud! Var hör jag hemma?". Tur för mig att det inte är så. 90 procent av alla man träffar ute i Stockholm är sköna människor som vill ha kul, både på Söder och Stureplan.
Men en sak är ju säker – idioter finns överallt – i alla stadsdelar.
Människor som tror sig bestämma över vad som är rätt och passande och som alltid, alltid måste placera in människor i fack.
Sofie Strandberg
tipsa@aos.se
