
Foto: Sara Burman
Magnus Betnér är flitig som få. Ser vi honom inte i Parlamentet så är det på någon av landets klubb- eller teaterscener.
Vi haffade honom innan "Ingen jävla julshow" och upptäckte att han var glad över scenvalet men trött på julen.
Hej Magnus Betnér, du har döpt din show till "Ingen jävla julshow", är du förbannad?
- Det kan nog stämma. Mest för att jag är trött på julen. Jag är arg för att vi stressar upp oss så och ger varandra saker vi ändå inte behöver.
Kanhända är Betnérs julshow ingenting som kroniskt botar uppstressade julklappshandlare, men med ett längre set än vad som vanligtvis ges på en bar är möjligheterna fler att publiken fångas upp av nya tankar.
- När man kör stand up på klubbar brukar det röra sig om 45 minuter. Nu står jag på en teaterscen och har därför helt andra förutsättningar. Jag möter en nykter publik i en lokal som är byggd för scenframträdanden. Det gör att man slipper distraktionsmoment, som fulla människor. Jag är helt klart av åsikten att stand up ska avnjutas på teatern.
Så hur länge kommer du underhålla publiken den här gången?
- Det beror på dagsform och humör. Men runt en och en halv timme.
Och vad kommer du prata om?
- Det vet man aldrig. Ena dagen landar jag i
utrikespolitik, andra dagen i porr. Jo, det blir väl lite
snack om julen, i en sisådär fem minuter. Resten är öppet.
Men jag brukar prata genus, rasism, hur media funkar, relationer. Min stil är att jobba med långa resonemang. Det är därför jag gillar att ha längre tid på scenen.
Hur viktigt är det för dig att du kan stödja dig på skrivna manus?
- Inte viktigt alls. Jag improviserar nog mer än de flesta andra svenska komiker. Skriver jag ned något så är det bara stödord. Det mesta lever i mitt huvud. Idéerna kommer farande och då plockar jag upp dem och formulerar mig i farten. Jag har jobbat med det här i åtta år, även fast det känns som om jag gjort det hela livet, och då vore det ju skam om man inte lärt sig något.
Allt om Stockholm
21-23 december på Boulevardteater.
Bonus: Komiker som Kristoffer Appelquist, Anna Granath och Martin Soneby står för en 45 minuter lång supportact.

Scen De kallar sig "Anonyma komiker". Men en av dem är långt ifrån anonym - även om han önskar att han var det.

Dans Glöm balett! Tänk istället streetdance, musik av Moneybrother och Salem al Fakir, och en story om prostituerade och droger.

Scen Hon spåddes att bli filmsveriges nästa stora stjärna. Men karriären kom av sig - tills nu. Här berättar Frida Hallgren om tiden efter "Så som i himmelen".
Kommentera
Välkommen att kommentera på Allt om Stockholm! Här är du med och skapar Stockholms mest engagerande mötesplats och nyhetskälla för stadens nöjen, med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Allt om Stockholm. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör och Elvira S Barsotti, redaktör.
Läs mer om kommentarer