Å nej. Du använder en gammal tråkig webbläsare som sabbar upplevelsen av vår nya sajt. Snälla, uppdatera till något fräscht. /mvh AOS-teamet

annons

Vad hamnar egentligen på restaurangernas tallrikar? Mats-Eric Nilsson har granskat krogbranschen.
Vad hamnar egentligen på restaurangernas tallrikar? Mats-Eric Nilsson har granskat krogbranschen.
Foto: Carolina Byrmo

10 fällor – så blir du lurad på krogen

På menyn står det "husets" – men ändå får du en hög E-ämnen på tallriken. Mats-Eric Nilsson, författaren till boken "Saltad nota", avslöjar fusket i krogbranschen.
– Som konsument är du i ett väldigt underläge eftersom du vet så lite vad som händer inne i restaurangköket.

annons

annons

Lusläser du matens innehållsförteckning i livsmedelsbutiker i jakten på rena livsmedel - men litar blint på restaurangmaten?

Tänk om.

Stockholmsbaserade journalisten Mats-Eric Nilsson, författare till boken ”Saltad nota”, har gjort en djupdykning i krogbranschen och konstaterar att fällorna är många för intet ont anande gäster.

– Maten i affärerna har åtminstone en innehållsförteckning. När du går ut och äter har du ingen aning om vad som serveras, säger han.

"Pistageglass" väckte intresset

Mats-Eric fick upp ögonen för matfusket för tio år sedan, när han var med sin bror på stranden.

– Han köpte en Magnum pistage och så frågade han "Vad tror ni glassen innehåller?"

Det visade sig vara en mikroskopisk mängd pistage och i stället en lång lista med tillsatser. Sedan dess har han haft ett stort intresse för matens innehåll. 2007 släppte han boken "Den hemlige kocken", där han granskar livsmedelsinustrin.

Halv- eller helfabrikat bakom snygg yta

Nu i augusti kom boken "Saltad nota", där blicken vänds mot maten på kaféer och restauranger.

– Man vill ofta få gästen att tro att maten är lagad från grunden, i köket. Egentligen kan den bygga på halvfabrikat och ibland helfabrikat. Tillsatser som folk vill undvika när de handlar i livsmedelsbutiken hamnar på krogtallriken i stället.

Måste tillsatser vara någonting dåligt?

– Nej, det behöver inte alltid vara dåligt, men ofta används de för att skyla över att man inte har tillräckligt med riktiga ingredienser. Man blir lurad som konsument.

Vad har du för tips till restaurangbesökare?

– En kort meny är ofta bättre än en lång. På en restaurang utan ett allt för stort och avancerat kök är en lång meny ofta ett dåligt tecken. Det blir svårt att hålla snurr på fräscha råvaror då. Ett annat tips är att fråga. Vi är lite flata när vi går ut och äter och ställer oftast inte så mycket frågor. Man kan fråga varifrån maten kommer eller be att få titta på matförpackningarnas innehållsförteckning.
 

Så blir du lurad på restaurangen – tio vanliga fällor

1. Kyckling – din kycklingfilé kan innehålla gris

Lunchkrogar och enklare restauranger strävar generellt efter att köpa in så billigt kött som möjligt.

– Kycklingen är i stort sett aldrig svensk, utan kommer från en gigantisk kycklingfabrik i Thailand eller Brasilien. Sedan säljer de kycklingfiléer som kan innehålla 60 procent kött och resten är vatten, fosfater, stabiliseringsmedel och ibland svinprotein. Det är inte så kul om man inte vill äta griskött, säger Mats-Eric.

2. Sushi ­– ”disco-sushi” lurar oss att äta gammal fisk

Sushin behöver inte nödvändigtvis vara så fräsch som den ser ut.

– Tonfisk gasas för att behålla sin färg. I sushibranschen kallas det "disco" eftersom det är så färgglatt. Bakterieprocessen fortsätter, men man känner inte odören.

3. Husets” rätter – inte så hemtrevliga

På menyerna är det lätt att komma undan med luftiga påståenden om "hemlagade" rätter.

– Restauranger kan exempelvis köpa in färdigvaror som heter ”Husets”. Då ljuger man kanske inte så mycket, eftersom det då är husets, men kanske inte just det husets, säger Mats-Eric.

4. Äggröra ­– E-nummer på dunk

Hotellbufféer kan vara förrädiska för den som vill äta ren mat.

– Äggröra på dunk är väldigt vanligt och den köps fabrikstillverkad. Jag var på en restaurangmässa i Malmö och där innehöll äggröran på dunk ägg, mjölk och fem E-nummer, säger Mats-Eric.

5. Efterrätter ­– ett hallon lurar ögat

Kaféer som skyltar med en läcker citronpaj vill gärna få oss att tro att den är hembakad. Så är sällan fallet.

– Att tillsätta lite florsocker, blad av citronmeliss och ett färskt hallon kan göra att det plötsligt ser ut som en lyxig efterrätt. Men ofta är den tillverkad i fabrik, fryst och har en lång innehållsförteckning.

6. Vegetariskt ­– tzatziki med animaliskt gelatin

Vegetariska restauranger lockar naturligt många vegetarianer som tror att det är fritt fram att beställa från menyn. Men röror och såser kan ha ett oväntat innehåll.

– Exempelvis tzatziki som serveras på restauranger kan innehålla animaliskt framställt gelatin, säger Mats-Eric.

7. Pizza ­– med parmesan, parmaskinka och oxfilé. Eller?

När livsmedelsinspektörerna gör räder brukar runt 50 procent av pizzeriorna kritiseras för falsk marknadsföring, menar Mats-Eric. – Parmesanost, parmaskinka och oxfilé är klassiska ingredienser som ofta är någonting annat i verkligeheten.

8. Fisk och skaldjur – billig fisk säljs som dyr

– Lågprisfisken tilapia, som odlas i Taiwan, säljs och serveras som de dyrare red snapper eller havsabborre. Och crabfish har sällan speciellt mycket med krabba att göra. Ofta består det av billig, vit fisk där man tillsätter färg- och smakämnen, säger Mats-Eric.

9. Ost – vilket djur kommer den från, egentligen?

Ostar, exempelvis feta, som ska komma från får eller get kan vara en billigare variant från ko.

– Det kan bli problem om man är allergisk, säger Mats-Eric.

10. Billig mat av dyra ingredienser – då är någonting lurt

– Om ingredienserna är dyra men rätten är billig hänger det inte ihop. Om du till exempel köper en hamburgare med tryffelolja för 130 kronor innehåller den sannolikt inte mycket tryffel, utan snarare ett billigt aromämne, säger Mats-Eric.

ELISABETH LIDÉN
elisabeth.liden@aftonbladet.se

annons

annons

DAGENS DEALS FRÅN

annons

annons

annons

GILLA OSS PÅ FACEBOOK

annons

mer från allt om stockholm

annons

annons