Ett slarvigt, girigt och respektlöst mysterium
En italiensk trattoria med Melker Andersson-twist?
Nej, snarare krogkungens mest obegripliga koncept.
Frågan är vad som är värst – den usla servisen eller den torra pastan?
annons
Benvenuti! En nästan sjungande hovmästare visar till ett bord med utsikt över Riddarfjärden och vi inspireras av en ovanligt fin och ambitiös meny.
Men – vad händer sedan?
35 minuter går. Är vi genomskinliga? Ingen serverar ens vatten, fastän klockan är tidig.
"Ingen verkar glad"
När en servitris till slut dyker upp och ger ambitiösa, personliga vinråd är vi på väg att förlåta. Men medvetna om att systerkrogen Orangeriet vägg i vägg lidit av personalproblem undrar vi snart om inte personal är Anderssons-imperiets kroniska problem. Av våra övriga sex kypare under kvällen verkar ingen glad eller intresserad av människor.
Så maten. Entrérätten vitello tonnato smakar ok men zucchiniblomman dryper av olja. Och – nu blir det allvarligt – pastarätten linguine alle vongole känns som ett skämt.
"Krävs en liter vatten"
En krog driven av en branschkung får inte sjunka så lågt. Var är oljan, sältan och smaken från snäckorna?
När vi trodde köket nått botten serveras en SALTimbocca så salt att det krävs en liter vatten för att skölja ner den. Hade inte den vedugnsgrillade piggvaren varit perfekt tillagad hade vi börjat gråta. Tyvärr åtföljs fisken av ett gäng broccoli som tagna direkt ur ett Finduspaket.
Dessertmenyn är en skattkammare och vi tar nya tag. Tiramisùn smakar förvisso inte tiramisù men är god, och citrontarten slinker ner – fast den liknar en Delicatotårta.
"Sunkig verandamatta"
Presentationen över huvud taget är ett mysterium och inredningen på Trattorian förvirrande. Några citronträd här och några parmaskinkor där räcker inte. Ögat störs av gröna plastrankor i taket, färgglada lyktor, malplacerade orientaliska detaljer och en sunkig verandamatta. Trattorians föregångare, brandhärjade foodcourten Kungsholmen, hade landets kanske svåraste koncept, med sju olika öppna kök. Varför så svårt då att driva en enkel trattoria?
Tanken flyger till italienska trattorior vi besökt – stolta, familjära krogar som bjudit på kvalitet i kastrullen och amore från personalen.
Den här Trattorian bjuder på slarv, girighet och brist på respekt för kunden. Ändå är det öronbedövande fullt i lokalen. Grattis, Melker – men din bild av en trattoria är inte vår.
SMAKRÅDET
Aftonbladet