Förbannelsen vilar kvar över glashuset
Vau de Ville skulle bli krogen som äntligen gör något vettigt av det där glashuset på Norrmalmstorg.
Men ett besviket smakråd kan snabbt konstatera att förbannelsen lever.
Slut ögonen, tänk efter noga och svara på frågan ”Vad heter krogen som ligger mitt på Norrmalmstorg?”
Nej, vi kommer inte heller ihåg. Visst, i början av 2000-talet huserade lokalerna brathaket Momba, där dj:n spelade tveksamma svennehits iförd cyklop och snorkel till de frenetisk dansande och vaskande Stureplanskidsens stora förtjusning. Men glashuset verkar dras med samma förbannelse som flera lokaler i Stockholm, trots att läget är perfekt så flyger det helt enkelt inte.
"Förvånande smaklösa"
För att lyckas bättre än tidigare exempel har gänget bakom Vau de Ville kallat in krogräven Johan Mattsson, en klassisk (uttjatad?) brasseriemeny samt en rejäl utegrill.
Det börjar helt okej. Charktallriken innehåller traditionell salami, skinka och cornichons men också rökt ankbröst och små puckar med anklever med oxbringa. Råbiffen är len och perfekt kryddad men babysquidsen med kronärtskockor är förvånande smaklösa.
Varmrätterna börjar på 205 kronor, men bara för själva proteinet. Sedan är det upp till gästerna att välja tillbehör som potatis, grönt och sås. Och därmed rusar prislappen med en hundring. Smakrådet är mycket skeptiskt till dylika upplägg. Komponera egna menyer gör vi ju varje dag i mataffären, till krogen går vi för att utbildade kockar ska kombinera smakerna åt oss.
"Fegare ska det bli"
Det känns fegt – och fegare ska det bli. Forellen är trots sin presentation smakfattig och intetsägande och entrecôten vettlöst okryddad. Grisdetaljen Iberico Secreto är stor och mör, men du hittar mer smak i Ajvar relishen på Hemköp än i Vau de Villes rostade paprikaröra.
Efterrätterna är en gäspning. Det enda som utmanar smaklökarna i restaurangens crème caramel är de sura björnbären, detsamma gäller för den enorma men kylskåpskalla chokladtårtan. Vilka ostar vi åt på Vau de Ville vet vi inte – och det gör ingen i personalen heller.
Med Vau de Villes prisnivå konkurrerar man med varenda finkrog i Stockholm, och då är det inte värt pengarna. Den som vill besöka Vau de Ville gör bäst i att stanna på uteserveringen, betrakta turisterna som faller i fällan – och konstatera att förbannelsen lever.
SMAKRÅDET
Aftonbladet