Å nej. Du använder en gammal tråkig webbläsare som sabbar upplevelsen av vår nya sajt. Snälla, uppdatera till något fräscht. /mvh AOS-teamet

annons

Fanns det OS i att slänga mat skulle jag vinna guld

Vi slänger mat för 43 miljarder om året. Och jag är matsvinnets drottning.

annons

Om det fanns en OS-gren i att slänga mat skulle jag vara den stora vinnaren.

En guldmedalj för varenda halvuppäten ost, gurka eller limpa jag har slängt i mina dagar och jag vore miljonär.

Jag läser att vi slänger en tredjedel av all mat som vi producerar för att stoppa i munnen. Ett ämne som nyligen ska ha diskuterats på ett seminarium i Almedalen.

I Sverige kastar vi mat för 43 miljarder kronor. Tja, ungefär lika mycket som vår försvarsbudget läste jag någonstans. Visst står handeln och restauranger för en del, men den stora boven är du och jag. För vi slänger cirka 50 kilo mat per person och år.

Inte mycket kan stoppa mig när jag går bärsark i kylen. Synar och klämmer på varorna. Ser ett äggpaket som snart går ut – slänger. Tycker nog att mjölken luktar lite surt – slänger. Ser en halv gurka, känns liiite mjuk – slänger. Ja, så håller jag på varje dag.

Mina nya grannar måste ju tro att jag bedriver någon slags styckningsverksamhet när jag springer fram och tillbaka till soptunnan med fyra kassar i händerna varje gång.

Jag är också en fena på att inte äta upp. Ett beteende sedan jag var liten. Är en sådan där som inte kan äta upp sista biten på brödet eller hamburgaren. Och som både på krogen och hemma lite diskret lägger en servett över den kvarlämnade maten på tallriken.

När jag växte upp åt vi inte rester. Rester var inte ens ett ord i familjen Trus vokabulär, dock möjligtvis när jag flyttade hemifrån och insåg att det där med lunchlåda till dagen efter är rätt schyst och ekonomiskt. Så jag testade. Minns att jag kämpade med det där att spara och äta rester på jobbet. Men det tog väl någon vecka innan jag förlikade mig med det faktum att jag ofta lämnade rester av resterna.

Så min karriär som professionell matsvinnare har bara fortsatt. Men måste väl börja skärpa till mig nu när regeringen satt som nationellt miljömål att matsvinnet ska minska med minst 20 procent fram till 2015.

Så vad kan vi själva göra? I mitt fall gå någon slags kognitiv terapi och lära mig betydelsen av att spara. Och äta upp det jag har på tallriken.

Helena Trus
Aftonbladet

GILLA OSS PÅ FACEBOOK

annons

mer från allt om stockholm

annons

annons

annons